Hur börjar man med en budget?

Den absolut vanligaste frågan jag får är: Hur börjar jag med en budget? I åtta fall av tio handlar det om hur man skapar en budget. Man kanske känner att det är något ”alla andra” gör och så bygger man upp ett motstånd i form av att det verkar både krångligt och svårt. Kanske till och med lite tråkigt. På det stora hela känns det allmänt svårt.

Otaliga är de meddelanden som jag svarat på om hur man börjar med en budget. Jag är noga med att bara ge generella råd baserade på fakta eftersom jag inte är någon ekonom. Det enda jag har att utgå från utöver fakta är mina egna erfarenheter och de är av sin natur begränsade. Det är alltid upp till var och en att ta egna beslut kring sin ekonomi och jag brukar ofta hänvisa till kommunens budget- och skuldrådgivare om man vill ha ytterligare vägledning. Faktum är att det kommer ett inlägg om vilken hjälp du kan få av din kommun när det kommer till privatekonomiska frågor, senare i juli.

Med det sagt, hur börjar man? Hur skapar man en budget? Jag kommer att visa en exempelbudget så har ni något att utgå ifrån. Med hjälp av bilderna och en steg för seg-lista hoppas jag kunna guida dig lite på vägen!

  1. Fundera på varför du vill ha en budget. Det här kan verka lite fånigt vid första anblicken. Du vill ju ha en budget för att få pengarna att räcka, eller hur? Men om du ska lyckas med din budget är det viktigt att ha sitt ”varför” solklart. Mitt varför är tryggare ekonomi för mig själv och mitt barn. Jag väljer att lägga ned tid och energi på min budget eftersom jag vill skapa en tryggare ekonomisk situation för oss båda.
  2. Du måste få koll på dina inkomster och utgifter. Att kartlägga sina inkomster brukar var enkelt. Hur mycket pengar kommer in varje månad? Lön, bidrag studielån mm. Dina utgifter kan vara svårare att få grepp om. Räkningarna kan vara ganska enkelt att greppa, men resten… Matinköp, klädinköp, nöjen, transportkostnader osv. Du behöver ta en noggrann titt på de senaste månadernas kontoutdrag. Här brukar många börja skruva på sig. Det kan kännas jobbigt att ta fram kontoutdrag samt kartlägga alla olika utgifter. Ett alternativ kan vara att skriva upp alla inköp. Ta ett par månader till att kartlägga alla dina inköp. Använd gärna den här mallen: Vad har jag köpt?
  3. När du vet dina inkomster och utgifter är det dags att ta fram budgetmallen. Många använder excelmallar och gör detta digitalt. Jag gör det för hand. Varför? Jo, fördelarna är flera, det är enkelt att komma igång, jag får en överblick och det är en helt annan känsla att plita ner siffrorna för hand på papper. I min värld blir det mer greppbart helt enkelt. Välj det sätt som tilltalar dig bäst! Vill du prova papper och penna så kan du ladda ned och skriva ut min enkla budgetmall r.
  4. Börja med att skriva upp dina inkomster. Sedan skriver du upp alla fasta utgifter, för att sedan skriva upp de rörliga. Känner du dig osäker på vilka som är fasta och rörliga? Ingen fara! En fast utgift kan vara en prenumeration, försäkringar fackavgifter som kostar lika mycket varje månad. Exempel på rörliga utgifter är värme, hushållsel, matkostnader, klädkostnader, nöjen osv.gift är fast eller rörlig, det viktiga är att den hamnar under ”utgifter”.
  5. Under rubriken ”lån” skriver du upp vad du betalar på dina lån varje månad. T ex bolån, billån, studieskulder mm.
  6. Nu tar du dina inkomster minus dina utgifter (inklusive lån). Vad har du kvar?
  7. Eftersom du har koll på vad du gör av med på mat, kläder, nöjen etc varje månad (se punkt 2), vet du vad du behöver avsätta för att täcka dessa kostnader. Under rubriken ”kategorier”, kan du förslagsvis skriva upp: mat, transport, kläder, hushåll, nöjen, husdjur etc. Sedan avsätter du en viss summa för varje kategori. Du budgeterar kanske 4000kr för månadens mat, 500kr för husdjuren osv.
  8. Nu tar du inkomster minus, utgifter, lån och planerade kategorikostnader (maten, husdjuren, transport osv). Vad har du kvar?
  9. Förhoppningsvis har du pengar kvar. Dessa pengar vore bra om du kunde spara. Buffert, pension, semester, boende, barn etc.
  10. Har du inga pengar kvar? Då behöver du överväga att minska ned konsumtionen i någon av dina kategorier. Kan du dra ned på mat? Kläder? Transport?
  11. Visar det sig att det inte går ihop sig överhuvudtaget? Att när du har tagit din inkomst, subtraherat samtliga utgifter och kategorier och du har ett minusresultat? Ja, då behöver du i första hand se till så att du prioriterar bland kategorierna. Vilken kategori är viktigast? Mat. Vad är näst viktigast osv.
  12. I min budget brukar det i stort sett gå jämt ut. Man brukar kalla det för en nollbaserad budget. Det betyder att på sista raden (se budgetmallen) så ska det vara noll kronor i skillnad efter det att jag har dragit av samtliga utgifter från mina inkomster. Varje krona har en plan. Det betyder ju inte att jag inte har några pengar kvar innan månaden knappt har börjat. Nej, tvärtom! Mina pengar går till räkningarna, lån, de olika kategorierna och olika sparkonton.

Dessa punkter är mina riktlinjer, som har fungerat för mig. Plocka det som passar för dig och strunta i resten. Sammanfattningsvis handlar en budget om att ha en plan för sina pengar så att de räcker till allt de ska räcka till. Att kunna styra pengarna dit man själv vill. Du vet vad du får in, du vet (förhoppningsvis) vad som går ut. Du har en plan!

Tveka inte att ställa frågor eller kommentera! Antingen här i form av en kommentar så att fler få ta del av frågorna och svaren, eller skicka ett mail till budgetfroken@gmail.com

Tack för att du har läst!

Hälsningar Karin/Budgetfröken

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s