Ni är flera stycken som vill att jag ska skriva om hur man kan diskutera ekonomi med andra människor. Inte bara i parrelationer, utan även med familj och vänner. Hur kommer det sig att diskussioner om pengar inte sällan skapar både stress och oro för många? Samtidigt som det går hur smidigt och lätt som helst för andra.
Vi har alla olika erfarenheter och perspektiv när det kommer till ekonomi. Hur pratades det om pengar hemma när du var barn? Har pengar setts som något positivt eller negativt? Har du erfarenheter av att pengar är bristvara eller har det ofta funnits tillräckligt med pengar omkring dig? Kanske kopplar du prat om ekonomi till missämja och konflikt, eller så ser du på diskussioner om pengar som möjligheter och framtidsplaner?
Oavsett var du står, så är det högst troligt att personen du har framför dig kanske har en helt annan bild av ekonomi än du. Därför är det viktigt att lyssna utan att döma. Utgå från sig själv istället för att utgå från vad du tror att den andra personen ska tycka eller reagera. Säg saker som:
- Min upplevelse är …
- Jag har en känsla av …
- Pengar för mig innebär …
- Just nu känner jag att jag …
- Utifrån mitt perspektiv …
Säkerställ att du har förstått den andre personens perspektiv genom att ställa fler frågor och genom att spegla:
- Har jag förstått dig rätt när …
- Du berättar att …
- Berätta mer!
Tänk på att bestämma en tid och en plats där ni i lugn och ro kan parat ostört. Kroppspråk, blickar och tonläge kan säga mer än tusen ord. Känner du dig trängd, säg hellre det än att titta bort och koppla armarna i kors. På samma sätt som du kan titta på och le mot personen bredvid och på så vis uppmuntra denne att utveckla och berätta mer.
Mina personliga erfarenheter är att det fungerar allra bäst när jag själv vet vad jag vill. Det kan låta självklart, men tidigare brukade jag gå in i liknande samtal lite på vinst och förlust. Jag kunde utgå från att personen framför mig ”borde förstå mig” och på så vis veta vad jag ville. Det slutade sällan bra. Istället ledde till än större frustration och att jag undvek att ta upp ämnet pengar, eftersom ”ingen ändå förstod mig”. Typ så… Med tiden har jag lärt mig att redan innan formulera vad jag vill uppnå med samtalet. Jag skriver ner några punkter och ibland även formuleringar, och sen tar jag med mig dessa noteringar som stöd. Funkar lika bra privat som i arbetslivet och jag kan verkligen rekommendera att i lugn och ro ”samtala” med sig själv innan man går in i det gemensamma samtalet,
Lycka till och tack för att du läser!
Hälsningar Karin/Budgetfröken
budgetfroken.com 