Barn, unga och pengar

Yngre barn, äldre barn och tonåringar, alla behöver de får lära sig vad pengar är, vad saker och ting kostar, hantering av pengar och om sparande. Framförallt behöver de få lära sig att de själva kan påverka sin privatekonomi. Okej, privatekonomi kanske man inte kopplar ihop med barn och unga, snarare vecko- och månadspeng. Men häng med så ska jag förklara varför veckopengen är viktig för ditt barns kommande privatekonomi.

Vanliga frågor om barn och pengar brukar vara:

När är det lämpligt att börja med vecko- eller månadspeng?

Vid vilken ålder kan mitt barn få behålla studiebidraget?

Barnen, när kan man involvera dem i familjens ekonomi?

Alla familjer ser olika ut och som svar på frågan ”när?”, kan bara du själv avgöra när det är lämpligt att involvera ditt barn i vardagsekonomin och avgöra när det är läge att börja med egna pengar. Mycket talar dock för att ju tidigare desto bättre. Du vill inte vänta för länge, snarare involvera barnen tidigt utifrån era förutsättningar samt behov. Allt sker ju gradvis och genom att involvera barnen tidigt blir pengar och privatekonomi en naturlig del av deras vardag.

Pexels Markus Spiske

Vems ansvar?

Oavsett hur lite eller mycket pengar ni som familj har att röra sig med, har barnen rätt att få lära sig hantera och hushålla med pengar. Men skolan då? De lär väl sig i skolan? Visst får barn och unga lära sig om pengar och privatekonomi i skolan. Det är främst inom ämnet Hem- och konsumentkunskap som eleverna får arbeta med privatekonomi, men även inom ämnena svenska, samhällskunskap, matematik och teknik.

På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför.

(Skolverket, 2011, s. 42)

Många ämnen och kunskapskrav trängs om utrymmet i läroplanen och som med alla kunskaper krävs tid och möjlighet att träna för att omvandlas från teori till praktik. Den typen av mängdträning kan skolan inte erbjuda och det är där samhället och familjen kommer in i bilden. När barn och unga ges möjlighet att färdighetsträna privatekonomiska frågor med hjälp av sina föräldrar, syskon eller andra vuxna, det är då grunden läggs för att fortsatt kunna göra välgrundade val när det gäller privatekonomi. Det är vi vuxna i allmänhet och du som förälder i synnerhet, som verkar som en god förebild för ditt barn, även när det handlar om pengar.

Foto av Lgh_9 pu00e5 Pexels.com

Några tips och idéer

Låt barnen vara delaktiga i vardagen genom att hjälpa till med allt från att planera veckans mat, skriva inköpslista, vara med och handla och på så vis ta del av vad saker och ting kostar. En tips är att redan innan besöket i butiken ha pratat igenom och planerat vad man ska köpa. Med de yngsta räcker det att säga att i dag ska vi handla mat men inte godis/glass/leksaker/gud vet vad. Man går in i matbutiken med samma förväntningar, vilket eliminerar ”tjat” om än det ena, än det andra.

Ibland tenderar vi vuxna att avfärda önskemål om annat än nödvändiga köp med orden ”vi har inte råd”, istället för att bara säga ”nej, i dag ska vi bara handla mat”. Kanske vill vi undvika onödigt tjat genom att frånsäga oss ansvaret och lägga ”skulden” på pengarna? Risken finns att barn lär sig att det inte finns tillräckligt med pengar istället för att lära sig att pengarna finns, men i dag ska vi inte handla godis eftersom det inte var bestämt av andra anledningar än brist på pengar. Välj att vara tydlig med vad som gäller och tveka självklart inte att uppge brist på pengar som anledning om det är den verkliga anledningen anledningen. Om ett barn ständigt får höra att ”vi har inte råd” kan det vara bra att lägga till något i stil med: ”men vi kan spara till det du önskar dig och köpa det när pengarna finns!”

Ju äldre barnen blir desto mer medvetna blir de gällande vad kompisar har och inte har, eller gör och inte gör och så vidare. Det hör till människans natur att jämföra och spegla sig i andra. Barn i åldern 9-15 år kan mer än någonsin känna ett behov av att passa in. Har du hört ditt barn säga: ”men alla andra får/har/kan ju?” Eller den här: ”meh gu va orättvis du är!” Den senaste smartphonen, datorn, spelet, märkeskläder, fritidssysselsättningar och nöjen, saker som kostar mycket pengar och som inte allför sällan tas som självklarheter i tweenisarnas och tonåringarnas värld. Som vanligt gäller ”inte alla barn”. Självklart är detta inte allenarådande, men väldigt vanligt och därför är det ännu mer viktigt att den här åldersgruppen får vara delaktiga i familjens vardagsekonomi.

Barn gör som vuxna gör och visar du att du är medveten om pengar och privatekonomi, kommer barnen med största sannolikhet få de bästa förutsättningarna för sin egen privatekonomi. Om du väljer att spara till det du vill köpa istället för att köpa direkt och betala med kreditkort, lär du ditt barn att bara handla för pengar du verkligen har. Berätta gärna vad inkomsten ska räcka till (utan att överdramatisera åt vare sig ena eller andra hållet). Var tydlig och konkret.

Involvera barnen i vad ni vill göra/köpa och vad det kostar. Hur ska ni få ihop pengar? Vilka val i er gemensamma vardag kommer ni att behöva göra för att förverkliga era planer? Konsten att spara är fantastiskt enkel bara man har fått lära sig hur och du visar ditt barn hur genom att till exempel:

  • Låta barnet få egna pengar och visa att att en del av vecko/månads/studiepengen kan man spara (om än så lite).
  • Visa hur man kan dela upp månadspengen så att den räcker hela månaden (att hushålla).
  • Äldre barn kan intressera sig för ränta och tillväxt genom att investera i bolag som de har intressen i.
  • Spara delar av godiset så att det räcker hela dagen/veckan.

Tro nu inte att jag inte vill att barnen ska få göra vad de vill med sin veckopeng eller sitt lördagsgodis, tvärtom! Visa på möjligheten till att spara. Visa fördelarna med att kunna hushålla och spara, sen kommer de att göra egna val. Ibland bra och ibland sämre val. Ett tips är att när det blir aktuellt med veckopeng etcetera, gör en tydlig överenskommelse kring pengarna. Diskutera summa, vad barnet eventuellt förväntas göra för att få ansvaret med egna pengar. Vad ska barnet betala själv och vad ska du som vuxen betala. Tydlighet med när och hur pengarna ges och vad som händer när de är slut.

Foto av Kristina Paukshtite pu00e5 Pexels.com

Konsekvenstänk

Apropå val, väljer barnet att spendera hela månadspengen i ett svep, fine! Det är barnets pengar och ni har en överenskommelse kring hur det ska fungera. Min fasta övertygelse är att om du som vuxen går in och bekostar fortsatta köp som månadspengen skulle ha räckt till, visar och lär du barnet att man kan handla för pengar man ej har. Men… Vänta nu, om mitt barn ringer och inte har pengar till bussen, ska jag inte kunna swisha då? Eller om hela kompisgänget ska gå och fika och min unge inte har pengar? Du bestämmer självklart vad som är rätt eller fel för ditt barn. Jag säger bara att ord och handling behöver hänga ihop. Hur ser er överenskommelse ut? Vilka blir konsekvenserna? Kommer barnet lära sig att hushålla med pengarna nästa månad? Vilka blir konsekvenserna av att pengarna tog slut tidigt i månaden?

Några användbara länkar

Tack för att du läser, kommenterar och delar vidare! Hälsningar Karin

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s