Vilken ynnest att bara kunna skriva den rubriken utan att få ont i magen. För ordningens skull vill jag även förtydliga att jag vet hur det är att ha en kyl där det på sin höjd ligger en klick margarin i ett tillknycklad paket i kylen tillsammans med en gul lök och kanske en glasburk med några skivor saltgurka. Det finns noll trygghet och lugn med det. Bara oro och stress. Men jag vill berätta om ett annat sätt att se på saken. Häng med!
Utifrån mitt priviligierade perspektiv vill jag ändå berätta hur det kommer sig att jag på mindre än ett år gått från att känna en hög nivå av stress inför en ”tom” kyl till att snarare känna ett lugn. Om du, för ett år sedan, frågat mig om min känsla av trygghet i vardagen hängde ihop med hur mycket mat som fanns i min kyl, hade jag svarat ”ja”! I allra högsta grad fanns tidigare ett starkt samband mellan mängden mat i kylen och min känsla av trygghet.
Tänk att upplevelser från barndomen kan bita sig fast trots att förutsättningarna helt har ändrats? Inte behöver jag oroa mig över att maten inte ska räcka eller att pengarna ska ta slut i mitten av månaden. Men så har det inte alltid varit, vilket har lett till att en kyl som inte är full med mat, tidigare betydde fara å färde.
Förutom att min ekonomi ser helt annorlunda ut idag än bara för några år sedan, har många med mig en annan syn på matsvinn nu för tiden. Dels har vi blivit mer medvetna om vår miljö och vår klimatpåverkan, men med inflationen flåsandes i nacken har vi dessutom blivit mer prismedvetna.
Att ha en kyl som inte är proppfull betyder allt annat än fattigdom och elände. Det kan lika gärna vara tecken på en hög medvetenhet om matåtgång och kostnader. Idag när jag kikar in i min kyl är den aldrig fullproppad med matvaror. Eller förresten, högtider medför större mängder mat såklart, men sådär till vardags ser det ganska trist ut i min kyl vid en första anblick. Basvaror, grönsaker och matrester. Inte så mycket mer.
Kylskåpsbilder är sällan festliga, min bekräftar bara den sanningen:

Självklart beror mängden mat på antalet personer i ett hushåll. Vårt lilla hushåll (en vuxen och en tonåring) kräver inte några större mängder mat, men oavsett antal personer i ett hushåll behöver man kanske inte ha sjutton olika dressingar, fem olika sorters yougurt eller tre olika sorters ost. Jo, ost kan man inte ha för mycket av, ha, ha, ha! På samma sätt som jag utgår från att familjer med olika matallergier kräver en helt annan mängd och variation. Jag hoppas att poängen når fram i alla fall.
Tänk känslan av att veta att den mat jag köper hem, den går åt. I princip inget förfars och jag älskar att laga mat i flera led på det som finns. (Läs mer om hur det kan funka att laga mat i flera led här.) Känner mig rik som ofta lyckas handla hem endast det vi behöver utan att bidra till alltför mycket matsvinn. På så vis känner jag mig rik när jag kikar in i min halvtomma kyl med vetskapen om att jag och mitt barn har precis det vi behöver och att det inte går någon som helst nöd på oss!
Tack för att du läser!
Karin